Katastrof är vad som väntar mej nu framöver.Jag har ÄNDÅ trots jag vetat om beskedet fortsatt hoppas.
Jag har kollat POIT varje dag i hopp om mitt namn ska finnas med på listan.Men så är ju naturligtvis inte fallet.Varje dag ser jag 3 sidor,ca 50 st i snitt ANDRA namn på personer som kommer få en bättre framtid till mötes.
Sista listan att kolla för mej var midnatt i natt.Och nu är hoppet ute.Min chans existerar inte.För på måndag skulle mitt NYA liv tagit sin början.
Ett liv med framtidshopp jag såg framför mej och med chansen få bli friskare.
Allt hopp om detta är nu ute.Ärligt talat har jag inte en aning om vad som händer nästkommande åren.
Nu kommer ju allting starta om igen,byggas på och bli ÄNNU värre eftersom mitt läge att åtgärda inte har ändrats och troligtvis inte kommer göras heller.
Visserligen kan jag söka igen om 1 år ca,men jisses...den chansen som finns nu att göra rätt är ju bättre än om 1 år.De kommer förlora mycket mer DÅ OM ansökan går genom då.DVS OM jag ansöker igen.I dags läge ser det inte ut så.
Jag har inte orken,kraften eller energin.Det har tagit så många månader av mitt liv,upptagit varenda sekund av mina tankar sen 1a mötet,och jag har inte kunnat sova pga av detta.Det har kostat mej så mycket,så om jag visste DÅ hur illa skick jag skulle må idag så skulle jag ALDRIG tagit steget.
I dags läge är jag ALLVARLIGT orolig för min hälsa,den har försämrats så mycket bara sen innan jul.Finns ingen chans jag kan hitta kraft utsätta mej för detta igen.
Det är dax för mej att försöka gå in för landning,hitta en bana som är lång nog till min bromssträcka.
Finns inget mer jag kan göra eller säga.Jag gav allt,de förstod inte detta.
Det tråkiga är att de brustit i informationen till mej,var mitt brev tagit vägen har jag ingen aning om.
Kanske kommer det med posten i morgon.Men att ge mej en helg i så fall att hitta styrka och hjälp för planera framtiden..är inte mycket tid alls...det är ingen tid alls eftersom på helgen finns INGEN att rådfråga.
Man kunde ju tycka att man kunde fått 10 dagar på sej el något att söka upp och möta mina "kontakt" personer jag haft möten med.Ingen marginal alls finns.
På måndag släpps spärren som hållt allt låst fram tills nu..och helvetet kommer rasa in över mej igen..
Det har varit lite av konstgjord andning med den biten fram tills nu ju.
Jag har lusläst alla papper jag fått hem,jag vet vilka datum som gällt fram tills nu ju.
Jag har inte heller fått något i mailen trots de haft tillgång till den och inget via tel.
Så jag vet jag inte missat någonting.
Någon sa en gång att Life´s a Bitch..jag kan bara hålla med.Varför kunde inte JAG med fått tillhöra de 70 utvalda%??
